Kinas strävan mot en koldioxidsnål framtid och framtida utmaningar

År 2021 kommer med största sannolikhet att gå till historien som en markering av början på Kinas era för avkolning.

Efter president Xi Jinpings åtagande i september 2020 att koldioxidutsläppen ska nå en topp 2030 och kolneutralitet bör uppnås 2060, har avkarbonisering blivit en högsta prioritet i det kinesiska samhället. Som en följd av detta, från början av 2021, infördes ett aldrig tidigare skådat antal åtgärder mot koldioxidutsläpp av kinesiska beslutsfattare och industri.

En våg av avkarboniseringsåtgärder

Kinas centralregering är den centrala drivkraften bakom vågen av åtgärder mot koldioxidutsläpp. Den 24 oktober utfärdade staten en arbetsvägledning på högsta nivå om åtgärder som ska vidtas. Därefter, vid COP-26 i Glasgow, lämnade Kina in dokument till UNFCCC:s sekretariat rörande dess nationellt fastställda bidrag (NDC) och dess långsiktiga utsläppskontrollstrategier.

Två dagar senare, den 26 oktober, tillkännagav statsrådet en handlingsplan för koldioxidutsläpp som toppar 2030, som anger specifika mål för energi- och industrisektorerna, inklusive stål, konstruktion, transport och den cirkulära ekonomin.

Den 16 juli invigdes det nationella handelssystemet för koldioxidutsläpp officiellt. Detta markerade starten på det rikstäckande handelssystemet för världens största marknad för handel med utsläppsrätter. I år vänder sig handelssystemet till energiproduktionssektorn och det står för cirka 40 procent av Kinas totala koldioxidutsläpp. Regeringen har upprepat att handelssystemet kommer att omfatta stålindustrin före 2025.

Steels dekarboniseringsprogram

Stål är en av fokuspunkterna i regeringens ambition att minska koldioxidutsläppen. Utöver nationell politik infördes stålspecifika åtgärder 2021. En detaljerad handlingsplan tillägnad koldioxidutsläppen i stålindustrin är nästan klar och förväntas bli offentligt tillgänglig inom kort.

År 2021 var den enklaste åtgärden som regeringen vidtog för att begränsa stålutsläppen taket för stålproduktion, vilket innebär ett mandat att inte öka stålproduktionen från år till år jämfört med 2020. Enligt NBS-statistiken är en omedelbar betong Resultatet är att 2021 minskade Kinas råstålproduktion med 31,9 miljoner ton till 1032,8 miljoner ton, vilket markerar den första nedgången jämfört med föregående år under de senaste sex åren.

För att ytterligare minska den inhemska stålproduktionen beslutade finansministeriet att begränsa exporten av stålprodukter genom att ta bort skatterabatter för export av de flesta stålprodukter från och med den 1 maj. Enligt tillkännagivandet kommer skatterabatter för kallvalsade plåtar, färgbelagda rullar, varmvalsade rullar, höglegerade armeringsjärn, sömlösa rör, rostfria stålplåtar och plåtar att helt utrotas, från tidigare 13 procent. Tullen för tackjärnsexport höjdes från 10 procent till 15 procent och exporttullen för stålskrot är oförändrad på 40 procent.

Maximering av skrotanvändning och cirkulär ekonomi

Kinesiska beslutsfattare är mycket angelägna om att maximera stålskrot för att ersätta järnmalm för att minska koldioxidutsläppen från stålindustrin. I januari 2021 släppte ministeriet för industri och informationsteknologi (MIIT) vägledning om stålindustrins högkvalitativa utveckling, som anger ett mål att öka den inhemska tillgången på stålskrot till 300 Mt/a år 2025 från 260 Mt 2020.

I juli tillkännagav National Development and Reform Commission (NDRC) en plan för utvecklingen av den cirkulära ekonomin under den 14:e femårsplanen (2021-2025), som höjer målet för inhemskt stålskrot till 32{{ 11}} Mt/a till 2025 för att öka skrotets bidrag till den totala råstålproduktionen till 30 procent från endast 10 procent 2020. Kina införde ett förbud mot import av stålskrot i juli 2019, vilket delvis togs bort från januari 2021. den faktiska stålskrotimporten 2021 var bara 0,56 Mt av olika anledningar, vilket är mycket lägre än toppen på 13,69 Mt 2009.

Förenings- och stålföretagsinitiativ

Som en branschorganisation spelar China Iron and Steel Association (CISA) en aktiv roll i detta avkarboniseringsprogram. I april 2021 skapades en ny Low Carbon Steering Committee av CISA med 360 individuella experter från kinesiska stålproducenter, universitet och forskningsinstitut. CISA har organiserat utbildningar om koldioxidutsläpp och har satt upp relevanta industristandarder för låga koldioxidutsläpp.

De kinesiska ståltillverkarna vidtar också konkreta åtgärder för att minska koldioxidutsläppen. År 2021 har fyra ledande kinesiska stålföretag, China Baowu Group, världens största ståltillverkare, HBIS Group, Ansteel Group och Baotou Steel Group, tillkännagett sin färdplan för koldioxidutsläpp till 2050. HBIS Group har satt upp ett ambitiöst mål att nå sina koldioxidutsläpp genom 2022, och China Baowu Group tillkännagav att utsläppen skulle nå en topp till 2023. I november inledde China Baowu Group Global Alliance on Low-Carbon Metallurgy Innovation och alliansens budget finansierar de första 25 FoU-projekten.

HBIS Group bygger en {{0}}.60 Mt/a vätgasdriven DRI-anläggning i norra Kinas Xuanhua City och kapaciteten planeras att fördubblas inom några år. Jianlong Group, den näst största privata ståltillverkaren i Kina, har också startat ett avkolningsprojekt genom att driftsätta en 0,30 Mt/a vätedriven DRI-anläggning i norra Kinas inre Mongoliet i april 2021.

Utmaningar framöver

Trots det nya regelverket och de många initiativen finns det fortfarande ett antal utmaningar framför koldioxidutsläppen av den kinesiska stålindustrin. Dessa inkluderar:

• mycket hög andel järnmalmsbaserad BF-BOF-kapacitet och den unga flottan av masugnar,
• kvaliteten på stålskrot utöver kvantitetsfrågan,
• beredskapen för att tillhandahålla koldioxidutsläppsdata för utsläppsrapportering och handel,
• finansieringen av stålindustrins avkolning, som kan kräva mer än 3 biljoner USD mellan 2022 och 2050,
• avmattningen av ekonomin som kan sänka motivationen för utsläpp av koldioxid under de kommande åren.

Det råder dock ingen tvekan idag om att det kinesiska samhället blir allt mer medvetet om behovet av att minska utsläppen för att minska föroreningarna i Kina. För stålindustrin borde en kombination av regleringar, ökad skrotanvändning, effektivitetsförbättringar och utveckling av banbrytande teknologier leda vägen mot en koldioxidsnål framtid.